om uppsaliansk sommar
Det är varmt. Detta kan jag inte vara den enda som har uppmärksammat. Katten försöker göra närmanden men efter några sekunder ger både jag och han upp. Det är liksom inte läge för gos med någon som har typ 40 i kroppstemperatur. Jag funderar på att gå ner på stan men då måste jag klä på mig. Här inne kan jag gå oanständig och osminkad. Rinnande smink är ingen hit.
¨
Jag älskar Uppsala. Faktiskt. Jag har så otroligt svårt att föreställa mig att bo någon annan stans än i Uppsala. Det är en ungdomlig och vacker stad. Jag känner mig trygg här. Uppsala är mitt New York om jag ska jämföra mig själv med Carrie. När jag är ensam har jag i alla fall staden. Jag älskar ån. Jag älskar universitetshuset och det vackra området runt kyrkan, Carolina och Gustavianum. Jag älskar domkyrkan och jag älskar ängeln som står på den och blickar ut över staden. Men. På sommaren förvandlas Uppsala till ett litet helveteshål. Jag pallar inte att det inte finns något vatten i stan som inte är en sketen å full av cyklar. I Västerås hade jag 10 minuters cykel till vattnet. Här är det 30 minuter buss till en liten minivik i Sunnersta. Inte okej. Ida tvingade ut mig på en powerwalk i värmen igår längs med ån och lite längre ner såg jag man simma runt mitt i ån. Ja, man tager vad man haver. Om några dagar åker jag till Marstrand. Där kan vi snacka vatten!
¨
Jag bjussar på en osexig bild av mig och min bästa vän för tillfället
Kommentarer
Trackback
