belbo

'

Tycker jämförelsen med oljekatastrofen är rätt bra. Helst ser jag ju en värld där vi får all energi från sol, vind och vatten. Men den världen känns ganska långt borta. Så tills vidare...

'

Men alltså, varför envisas de med att bygga kärnkraftverk där man vet att jordbävningsrisken är hög? Japans östkust, sydvästra USA...Liksom, nu bygger vi ett kraftverk och sätter oss ner och väntar på katastrofen...Tycker, lite naivt, att det är rätt korkat.

'

Vilket fantastiskt sett att fira fredag på!

Dagens roligaste: Felskrivning i akt. "XX dopade dem...." (Det skulle nog stå döpte).

'

Dagens lunchunderhållning: Repris av uppdrag granskning om sexköp. FIIIIFAAAN. Tydligen rätt många unga män.

Läste apropå det en artikel idag om unga killar som begår övergrepp och lite om varför de gör det. Man berättade en kort historia om en kille som flörtar med en tjej och sedan försöker kyssa henne och hon vänder bort huvudet. Och sen frågar man killarna lite om den historian. Det är vanligt att de läser ni en massa saker i historian som inte finns, som att tjejen flörtar tillbaka, ger signaler osv. De blir också fientliga mot tjejen, fast det i historian är uppenbart att det är killen som tränger sig på och hon inte flörtar tillbaka alls. Det säger nog en del om kvinnosynen. Jag blir så less...

'

Jag och F har trängts i min säng inatt för ovanlighetens skull. Man sover mycket bättre hos honom, speciellt eftersom katten gärna vill vara med och trängas. I början av natten låg vi bokstavligen i en hög på sängen. F underst, jag sedan, lite halvt, och slutligen katten på toppen.

'

Nu ska jag spana in Downton på svtplay. Såg lite på reprisen av kobra på tv idag. Om homofobin. Det är ju helt stört att människor kan vara så inskränkta. De visade bilder från nåt försök till en pridefestival i Litauen och då står det massvis med motdemonstranter och tuppar sig som neandertalare. "Gays killed my friend" stod det på ett plakat. VA? Och sedan sa Henrik Dorsin några riktigt smarta saker om homofobin i Sverige och hur den yttrar sig i bland annat bögskämt. Och det är helt sant. Speciellt hur man verkar anse att bögigt är ett negativt ord och att det värsta man kan bli är att bli anklagad eller missuppfattad som homosexuell. Bögar, tjockisar och kvinnor får man tydligen skämta med hur som helst fortfarande.

'

'

Jag sitter och funderar på arrangerade äktenskap. Vore det inte rätt skönt? Alltså, inte att bli tvingad såklart. Men tror ni inte det skulle vara rätt bra om mor och far kommer överens med någon annan mor och far och pratar om sina barn och sedan matchar ihop dem. Jag är ganska säker på att mina föräldrar skulle göra ett jättebra jobb. Tyvärr så skulle det ju idag betraktas som lite konstigt om man försökte föreslå för grannen, arbetskollegan eller kvinnan som går på samma friskispass att ens dotter och son borde ingå äktenskap.

'

Åh, förresten, senaste tillskottet till min mystiska sjukdom: Knäppa torrfläckar/utslag på armen. Hmmm....weirdo!

Mysterium 2: http://www.victoriamilan.se/

Mysterium 3: Min mystiska sjukdom (som troligen inte finns, förhoppningsvis inte iaf). Yttrade sig idag i huvudvärk och yrsel.

Mysterium 4: Varför är jag hungrig hela tiden, fast när jag ska äta så kommer jag inte på en enda sak jag vill ha? Och nej jag är inte gravid.

Mysterium 5: Varför försvinner inte färgfläckarna från min tröja?
Mysterium 6: Varför lär sig aldrig katten att han inte får vara på bordet? Jag ger upp.

Mysterium 7: Varför är jag så fruktansvärt trött hela j-a tiden? Pallar inte! Sitter liksom och väntar på att få gå och lägga mig redan.

paret ikväll. För att sätta guldkant på kvällen dricker jag cola ur vinglas. Se där!

'

För några veckor sedan tog jag Stockholm på 10 poäng. Såg på en gång att det var Västerås Central tåget började rulla från i från i riktning Stockholm. Sen fick jag det bekräftat när tåget rullade över de där blå broarna. En period dansade jag i Stockholm varje helg så jag åkte ju den där sträckan två till fyra gånger i veckan.

'

Dagens ord och dagens känsla har varit Ynk! Har ont överallt. Vad är det med mig? Jag tycker att jag lever ganska bra liv. Äter både kusin vitamin och krakel spektakel och proteiner och har till och med varit duktig med mina matlådor nästan varje dag. Jag sover kanske lite lite, och jag kunde väl tränat lite mer, men så illa är det inte ställt. Dricker inte mycket alls. Röker inte. Visst, man tar väl lite heroin ibland men....hehehe...nääärå! Men så dåligt lever jag inte så att jag förtjänar att må som en pensionerad zombie med influensa. Okej nu överdrev jag lite. Men nånting står inte rätt till här. Igår gjorde jag det fruktansvärda misstaget att försöka diagnostisera mig själv via google. Uppfyller kriterier för typ tre olika sorters cancer och allmän annan dödssjuka. Ska lägga mig tidigt.

'

Katten kissade på väskan igen. Förstår inte. Nu ligger han och fiser bredvid mig.

'

Mitt senaste störningsobjekt är Måns Zelmerlöv och Marie Serneholt. De är så himla perfekta och snygga och charmiga...och DÖTRISTA! Hur kul kan de ha ihop? Allvarligt? Läste ett citat av Marie: "Jag älskar att ta på mig mjukisbyxor och slänga mig i soffan och kolla på film. Som tur är gillar Måns det också" Eh? Jaha? Gud så frisläppt av er! Vilken tur att ni hittade varandra, ni galningar. Okej att alla inte måste visa upp sina sämre sidor hela tiden. Och gudarna ska veta att jag hellre ser Maries perfekta fasad än hör Anna Book "tala ut" en gång till (seriöst, gör kvinnan nånting annat än talar ut och gråter ut?), eller läser Marcus Birros enfaldiga martyrskapsavhandlingar om utanförskap, poetjävlar och näthat. Men ändå, den perfekta fasaden och colgateleendena är så fruktansvärt trååkiga.

Så. Jag stör mig. Och jag drömmer heta drömmar om att Marie talar ut om sin Ulcerös kolit, eller om hur jobbigt det är med Måns könsvårtor. Eller bara om att de också gnatar på varandra om strumporna han lämnar efter sig på badrumsgolvet.

'

'

Nu kollar vi in James Bond, Octopussy, den bästa Bondfilmen. Underbart med filmer där de onda ser onda ut! Och alltid är från Ryssland. Så mycket enklare.

'

Titta vilket sockersött liv jag lever med geléhallon i en fin glasskål! (Tack Sara, skålen är faktiskt jättefin!)

Det var nog samma dag som han plötsligt försvann och hade sprungit in hos en granne och gömt sig under sängen. Jag fick gå in och dra ut honom. HAHA.

'

Är aptrött som vanligt efter en dag på praktiken. Men det flyter på där. Nu kollar jag på halv åtta hos mig. Har en liten dold fantasi om att vara med där. Undrar vad jag skulle göra för mat. Tror fisksoppa eller paella. Vit chokladmousse med saffran till efterrätt. Förrätt är jag dålig på. Grön ärtsoppa kanske. Men inte om huvudrätten är fisksoppa. Kanske starka kräftstjärtar. Starka som i chiliheta alltså, inte som i muskler.

'

När vi skulle ha nyårsmiddag hos exets syster för några år sedan sa jag först att vi kunde stå för efterrätten. Men sedan sa hans brorsa någonting mindre finkänsligt om studenter och matlagning och "tattig chokladmousse" så jag blev arg och sket i det. Chokladmousse är inte tattigt. Jag blir lika besviken varje gång som efterrätten inte innehåller choklad! Efterrätter SKA innehålla choklad på ngt sätt. Eller glass. Nu ska jag äta chokladglass. Det är alltid rätt.

'

Det var faktiskt YSL som inforde byxan, fracken tom och kort darefter armé outfits till kvinnan, tror int det var sa svart for kvinnorna da att anamma stilen efter som det gradvis redan hade trappats upp fran krinolin och korsett till poiret som tog bort korsetten men gjorde omojliga kjolar till chanel som kortade kjolarna och gjorde kladerna bekvama och anpassade att jobba i (hon borjade sjalv anvanda brallor) men sen vare ju ysl som sagt och da blev det mer som en sjalvklar utveckling. Han gjorde massa reklamfilmer dar kvinnorna brot sig fria och sket i att vara sina karlar till lags och alla bara alskade det fran forsta borjan, det var nog mest gamlingar som tyckte det var daligt

'

Om ni inte ser vad det står så är det i alla fall en beskrivning av hur utvecklingen gick fram till att kvinnor började använda byxor. Kvinnokläderna blev mer och mer funktionella för att sedan kunna vara såväl byxor som armékläder. YSL var först, även Chanel var en pionjär. Det var alltså en gradvis utveckling mot byxbärande. Enligt mig kan vi se samma sak på herrsidan. Men inte lika tydligt kanske. Mycket av modet vi ser blir mer och mer androgynt. För ett litet tag sedan (om det var förra året, minns inte, är inte så snabb i svängarna) så kunde man se mycket långa koftor på män. Detta i kombination med tajta jeans gav en siluett snarlik den kvinnliga, då tjejer länge sprungit omkring med leggings och tunika. Om ni håller er lite uppdaterade ser ni hur mycket androgynt mode som visas.

'

Iofs kanske man kan argumentera för att modet svänger fram och tillbaka, men att gränserna mellan manligt och kvinnligt vad gäller kläder har blivit mer flytande kan vi vara överens om. Kanske är det högst möjligt att vi snart ser män i klänning och kjol. Det tror jag. På 90-talet kunde killar ha sarong och va skitcoola. Nu kan ingen ha sarong, varken män eller kvinnor, gräsligt klädesplagg! Kanske kommer männen inte ha på sig sina fruars kläder, men mansklänningar och manskjolar kommer säkert vara här för att stanna inom 60 år. Tror jag i alla fall. Den som lever får väl se.

'

Dock kan vi också märka att det androgyna modet framför allt handlar om kvinnor som klär sig lite mer manligt. Kavaj och bycor med hängslen och hatt och så. Ni har kanske vid det här laget förstått min mening kring detta. Det beror på att manligt är högre värderat än kvinnligt. Kanske är det därför det gick så mycket enklare och snabbare för damernas mode att närma sig det manliga. Manligt är bra. Att närma sig det manliga är att göra en förbättring, ett uppköp. Medan att för en man att närma sig det kvinnliga, det är att sänka sig till en lägre nivå. Det är därför en kvinna i kostym är uppklädd medan en man i klänning är löjlig. Suck. Men som sagt, kanske håller det på att långsamt förändras. Det gäller bara att vi försöker att inte sätta för mycket käppar i hjulet för den utvecklingen. Det är faktiskt jättepraktiskt med kjol och klänning! Speciellt på sommaren!

'

Full av beundran för er med heltidsjobb och BARN! Speciellt ni som, som jag, inte får sova på nätterna. Min hjärna är varm, den kokar. Då är det svårt att sova.

'

'

Jag är fullt medveten om att alla inte tycker att det är självklart att kvinnor och män ska vara fullständigt jämlika. Alla kanske inte heller tycker att pojkar och flickor ska behandlas lika. Olikhet berikar, eller? Men jag tycker att det är så himla ledsamt. Jag vill inte uppfostra mina framtida barn i ett samhälle där de inte får göra vad de vill, se ut hur de vill, ha på sig vad de vill bara för att de råkar vara födda med snopp eller snippa. Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Men vi blev inte det av en slump. Det har krävts arbete. Blod svett och tårar. Det har krävts arga feminister, smarta män, och en progressiv politik för att nå dit vi har nått. Visst kan man hävda, när det gäller män och kvinnor, att vi är olika. Som ketchupmamman säger i ett inlägg: Jag kan envist hävda att grädde är fluffigt, och ignorera att den var rinnig när jag fick den. Att det krävdes att jag vispade den först.

'

Barn blir vad vi gör dem till. Behandlar vi dem lika (eller behandlar dem efter deras personlighet snarare än kön) kommer de att växa upp och se sig själva som jämlikar. Visst kan jag förstå att det kan ta emot att låta sonen gå i klänning till dagis. Det finns risk att han blir retad och ingen vill det för sitt barn. Men alternativet, att förbjuda honom, vad innebär det? Att man visar att han är begränsad i livet på grund av några centimeter mellan benen. Kanske måste vi utmana lite för att komma längre i jämställdheten, förutsatt att vi vill det. För det vill vi väl? Vi vill väl inte ha ett samhälle där klassiskt kvinnliga egenskaper värderas lägre än manliga, där kvinnor får lägre lön, där män inte kan gråta, där heterosexualitet och manlighet är norm?

'

Vad gäller sonen som vill ha klänning, så ser jag ett enkelt alternativ. Berätta för honom att han får ha vad han vill, att klänning är jättefint. Berätta också att en del barn kanske kommenterar det, och att han får välja själv om han vill ta den risken, men att mamma och pappa stöttar honom till 100% vad han än väljer. Skicka sedan med byxor i ryggsäcken så att han kan ångra sig. Följ med till dagis och kolla barnens och personalens reaktioner, så kan du själv förklara för de andra barnen att pojkar visst kan ha klänning. Barn är faktiskt inte så omöjliga som man tror. Om du inte gör dem omöjliga, vill säga.

'

En sak till. Jag skulle velat höra hur folk resonerade när kvinnor började ha byxor, för det har vi inte haft så himla länge faktiskt. Nån gång i början av 1900-talet tror jag. Och i Sverige har ju män  rosa och lila skjortor och ganska tajta jeans, vilket ju är mode nu. De kan till och med sminka sig och gå på skönhetsbehandlingar, i vissa kretsar är det helt normalt. Tror inte de är speciellt könsförvirrade. Om alla fick ha på sig vad de ville skulle vi kanske inte ha det problemet ens. Kanske.

bizarrebytes.com

Eddie Izzard. Han har klänning, och det gick ju rätt bra för honom...