belbo

Detta är fantastiskt.

Tack Hanna =)

'

'

Bildtexterna. Och teckningarna barnen själva gjort. Moralen är hög!

Lägg särskilt märke till killen med basketkorgen och den förklarande texten bredvid.

'

Jag är inte den enda som ifrågasätter att man ska tvinga eller uppmana barn att kramas. Jag minns själv hur det var när jag fick någon fin present av någon släkting och jag blev framputtad för att krama nämnda släkting. Jag hade inga äckliga släktingar det är inte det jag menar. Men jag kanske inte alls var sugen på att kramas just då. Jag kanske inte kände den där släktingen så väl att jag kände mig helt trygg i dennes sällskap, för att inte tala om i dennes famn. Alldeles för många unga tjejer (framför allt men det kan gälla killar också) har svårt att sätta gränser för vad som är okej vad gäller deras egna kroppar. Vad händer med våra barn när vi redan från mycket unga år lär dem att det inte är de själva som bestämmer när de ska ha nära fysisk kontakt med någon, utan att det är andra som bestämmer det. Att faster Agda har rätt till en kram för att hon köpte en fin docka, att farbror Svante har rätt att ha dig i knät för att det var så längesedan han såg dig, att Micke har rätt att känna på dig för att han bjöd på cigg...

'

Barn måste stärkas till att sätta gränser och värna om sin egen integritet. Alla vill sina barn väl och vill skydda dem från övergrepp till varje pris. Glöm inte bort att börja tidigt. Tvinga inte barnen att kramas eller sitta i knät om de inte vill. Försök inte övertala dem och ge dem inte dåligt samvete eller tyck att de är otacksamma för att de inte kramas. Det finns andra sätt att  säga tack på, att hälsa på och ta farväl på. Du har aldrig rätt till en kram. Du har aldrig rätt till en annan människas kropp, vuxen eller barns!

'

(europaparl.europa.eu)

'

Idag har päronen tagit mig till ikea i bil, och hem igen.

Inhandlat: Överkast, gardiner, påslakan, blomma+kruka, kuddar

Glömt: Mer blommor, ljus

På ikea har inmundigats lax och chokladmousse. Ej samtidigt. Nu skulle jag egentligen haft jättekul men känner mig kaputt på flera sätt. Har istället lite småtrist kväll. Men, det kommer lagas lövbiff vilket höjer kvällen cirka tre steg på skalan. Från en tvåa till en femma kanske, av tio då.

'

När jag gick på ikea gick jag och drömde om framtiden i en annan lägenhet. För närvarande är det ingen större idé att påbörja något större projekt här hemma eftersom jag är klar med utbildningen i januari och inte riktigt vet vart framtiden bär. Jag kan bli kvar och jag kan ju hamna kanske i sthlm. I så fall ska min nya lägenhet ha en fantastisk planlösning. Den ska i alla fall inte ha ett enormt kök och en jättestor hall, det är ett som är säkert. Inte heller ska köket ha mintgröna luckor. Han som bodde här innan mig gjorde val som med anledning fick mig att starkt betvivla hans smak. Han valde mintgröna köksluckor, bara det! Han valde också att bryta den vita färgen på väggarna i vardagsrummet i mintgrönt och väggarna i hallen i ljusblått. Vilken härlig kall gråaktig färg det var! Fifan. Nu är det i alla fall "light sunflower" i vardagsrummet.

'

Åh, om ni inte käkat på koh phangang eller vare heter, där bakom universitetshuset i uppis (finns ju i sthlm också), gör det! Bums!

Det här håller inte. Jag behöver sol och värme nu! Har ju lyckats jobba varenda varm dag typ. Jag vill inte sitta här. Jag vill springa fritt på fälten.

'

Katten tror att han vill ut men jag vet bättre. Usch, lite magi någon?

Seriöst var är Harry Potter när man behöver honom? Han kunde trolla bort spocks stämband för ett ögonblick till exempel, och sen skingra molnen. Harry! Hallå?

'

AAAH! Vem vare? Vem vare som fucking regna!

'

Min psykolog är en fantastisk tjej. När man tror att man har gått hos en bra psykolog och sedan träffar en riktigt bra så är skillnaden enorm. Den förra fattade faktiskt inte vad hon pratade om. Hon tyckte att ångest var någonting man skulle lära sig att leva med. Hon hade ju uppenbarligen inte förstått i vilken situation jag befann mig. Men jag svalde det då och tänkte att jag får väl helt enkelt leva med impulserna att gå upp och sätta mig på hustaket och dingla med benen och överväga mina alternativ. Efter att nu såhär i efterhand ha förstått att så inte är fallet, att ångest inte är någonting man behöver lära sig att leva med, så är situationen och mitt synsätt på livet annorlunda. Och tack du gode för det. Men hur kan hjärnan och tankarna egentligen fungera på det här sättet? Jag är så motsägelsefull i mig själv på flera sätt. Alla vet ju att det är enklare att lära än att leva som man lär, men det blir så påtagligt just nu. Här kan man tycka att jag kanske inte borde jobba med det jag jobbar med för att jag inte är redo för det eller inte skulle klara det. Men jag tycker att det inte stämmer. Jag är dels väldigt bra på att gå in i någonting (ett jobb) och vara i det fullständigt, och sedan släppa det. Jag tror verkligen inte att jag gör ett sämre jobb för att jag är lite galen. Jag är så kunnig om min galenskap och kan analysera och reflektera om mig själv så att det inte blir ett problem.

'

Men det var egentligen inte det som jag tänke skriva om, utan det oförståeliga i att ha ett liv fullt av vänner och familj, bra utbildning och fin lägenhet och till och med självförtroende att jag kan det mesta, men ändå känna att allting är helt meningslöst. Självförtroende och självkänsla är inte samma sak. Och hur kan det vara så att jag till och med gillar mitt liv för det mesta, men då och då ändå vill skjuta mig själv i huvudet? Fascinerande ändå, att intellekt och känsla kan ha så svårt att samarbeta.

'

Haha, man vet att man är ett psykfall när man får genomgå en diagnostisk intervju:

"Har du någonsin trott att någon annan person har planterat tankar hos dig"

"Har du någonsin trott att du kan läsa andras tankar"
"Har du någonsin gjort illa människor eller djur för nöjes skull"

Hahaha! Eeh, nej jag har ingen antisocial beteendestörning thank you very much...

'

"Vi som älskar att mysa" eller "vi som älskar att skratta" eller "vi som tycker respekt är viktigt".

Vad hade de tänkt att uppnå med detta statement? Vill de skilja sig från alla andra som inte är som dem?

"Nej, jag hatar att mysa och jag tycker respekt är oviktigt".

Jag undrar vad de skriver på väggen på sidan. Ger de tips på hur man myser bäst eller?

-Jag brukar mysa med fleecefilt och earl-gray te

-Nej, jag finner ett duntäcke mycket mer effektivt för att uppnå högsta mysfakor.

Och, inte att glömma alla som troligen skrivit, på respektsidan: "respekterar du mig respekterar jag dig" och "this is me, take it or leave it"

Låt mig skratta högt (och ja, jag erkänner, hånfullt): HAHAHAHAHA

EDIT

'

Aja, har inte tänkt så mycket på det. Bara en nattanke. Men ändå!

'

Jag undrar hur domedagen  kommer att se ut om den kommer. Kommer det vara en komet? Kommer det vara en extrem storm eller jordbävning eller tsunami? Kommer vi ha ihjäl varandra i ett enormt gängbråk. Eller kommer Jesus helt sonika komma ner från himlen och samla oss alla för en utvärdering? Jaa....det lär ju visa sig. Jag tycker lite synd om Jehovas vittnen dock. De har ju bara ett fåtal (vad är det, några hundra?) platser i himlen. Så då får man väl dra lott då...

'

Om jorden nu ändå går under idag (det blåser ju rätt mycket) så hoppas jag att den inte gör det förrän efter konserten ikväll! Kom och lyssna gratis på oss i domkyrkan ikv!

Det är verkligen som att titta på en asläskig skräckfilm att läsa Kissies blogg just nu. Den tjejen existerar knappt längre. Så fruktansvärt smal.

'

Det är någonting med den ohälsosamma underhållningen som får mig att fundera. Hur kan det egentligen komma sig att vi har den här fascinationen över förskräckligheter? Vad är det hos oss som gör att vi tycker om att bli skrämda och äcklade? Man brukar ju jämföra obehagsväckande företeelser som människor ändå vill höra eller titta på med att bevittna en bilolycka. Man tycker att det är obehagligt och vill egentligen titta bort men man kan inte. För tillfället är detta ytterst jämförbart med att läsa Kissies blogg (same goes nästan för Dessie och Paow förresten).

'

Apropå ohälsosamma bloggar så tycker jag att de som kritiserar exempelvis Kissie (och de andra unga bloggtjejerna) för att vara en negativ förebild och representant av ett osunt ideal, har glömt en annan kategori bloggare som enligt min mening är lika osund. Det är de "fina flickorna". De fina flickorna är typ niotillfem-tjejen, Stina-Lee och UnderbaraClara. Dessa bloggare visar genomgående upp en mycket putsad bild av sina liv. Och, visst, som Hanna argumenterade för ett tag sedan, jag behöver inte veta deras toalettvanor. Men om man jämför med Kissie istället. Ytterst få av Kissies läsare tror jag faktiskt tycker att hon är någonting att se upp till. Jag skulle guesstimate att 4/5 läser hennes blogg för att förundras och förargas och, som vid en bilolycka, äcklas. Ingen vill vara som hon. Hon representerar faktiskt ingenting man vill ha. Däremot Niotillfem-tjejen. Hon visar upp ett perfekt liv fyllt av fester i fräna lokaler och fantastiska kärleksmöten. Inga problem. Allt är lite softat. Alla vet att Kissie mår dåligt och alla vet att hon ser ut som hon gör eftersom hon svälter sig själv. Alla vet att hennes liv är fullt av problem, även om hon säkert är lycklig i stunder. Alla vet inte någonting alls om Niotillfem-tjejen. Hennes liv framstår som helt perfekt men utan ansträngning. Hon uttrycker ingen kamp, inget arbete, ingen vilja eller åsikt.

'

Det finns fler som Niotillfem-tjejen. Husmorsidealet är tillbaka och kvinnor ska helst gifta sig vid 25 och baka cupcakes och ha retrofrisyrer. Därför är inte Kissies blogg farlig för någon annan än henne själv, och en och annan anorektiker. Husmorsidealet är farligt för alla. Det putsade livet är ett farligt ideal, det är det idealet som gör att vissa tjejer går i Kissies fotspår. Går under.

'

Det är min tanke.

'

Farligt. Och då menar jag inte sockret.

'

Sen tycker jag att alla ungdomar kan sluta må dåligt, slåss, knarka och göra sjlvmordsförsök. Sluta! Det är inge kul.

Och alla föräldrar kan sluta misshandla, ignorera och kontrollera sina barn. Sluta!

'

Jag blir lite desillusionerad när människor inte är villiga att kämpa. När folk skiljer sig eller väljer att inte inleda någonting för att det inte är just som att vandra på moln. Visst ska man inte vara med någon om det inte är bra. Men vad har vi för förväntningar på kärleken? På livet? På karriären och barnen? På oss själva? På ett bröllop jag var på i år så innehöll löftena att de lovade varandra att alltid finnas vid varandra sida och att stötta varandra och hålla ihop. Men de lovade inte att älska varandra, inte som de gör nu, hela livet. Bara att hålla ihop. Det tyckte jag var fint.

'

'                                   .

'

Nya betesmarker...

'

Lite ledsen dag idag. Hmm. Undrar om jag klarar att sitta ute ett tag.

Alltså, all lycka till er med ungar, hus, trädgård, man/fru, bil, sommarstugor och renoveringsobjekt, jag är glad för er lycka. Men jag vill inte förväntas vara intresserad av vilka vagnar ni kör, vilka plantor ni har på balkongen, vad ni ska äta på bröllopsmiddage och hur ni ska inreda ert gemensamma sovrum.

Så vet ni det. Det är så långt bort från min värld just nu. Och jag vill inte tro att det är enda vägen till lyckan. Jag tycker inte heller att det är ett sunt livsmål att vilja gifta sig innan 25.

'

Mina vänners liv är jag väldigt intresserad av, vad det än inkluderar. Men långa utlägg om trädgårdar och vilka grönsaker ni ska sätta och hur ni målar era innertak i sommarstugan....buäh (hmm...kan detta gälla damer inom soc kanske?) Ett hett tips till er alla: Om det sitter någon helt tyst vid lunchbordet (eller var ni nu är), så kan det bero på att ni endast talar om sådant som hon/han inte är inkluderad i alls. Är det inte lite exkluderande att bara tala om barn eller sommarstugor när alla inte har barn, än mindre sommarstugor?

'

Och en sak till. Jag är inte en sån som säger "Men ååh, titta på bäbisen!" Deal.

'

Idag har jag gått barfota i gräset, druckit kaffe på en solig veranda, känt sand mellan tårna och vädrat havsluft. Planeringsdag på praktiken. Ibland är det bra.

'

Alltså jag gillar kor. Jag önskar verkligen att jag kände någon som hade kor. Idag har jag sett massa fina kor när vi åkte bil. En sak som är rolig med kor är att de ligger i hög. De hade värsta stora hagen och ändå så låg alla kossor i en hög i ena hörnet. De gillar visst varandra. Hur gör man om man vill ha kor i sitt liv? Man kan ju typ ha sköthästar och sånt. Alltså typ att man hjälper nån som har häst och typ...ryktar den och...vad man nu gör med hästar. Kan man bli det med en ko? Kan man hjälpa till i en ladugård? Jag vet att man kan bo på bondgård, som minisemester typ som B&B och då kan man få hjläpa till. Skulle vilja hänga i en hage nån dag. Kan man gå in i en hage? Vad händer då? Blir kossorna glada eller arga? Får man klappa kor? Kan man rida på kor? Ge mig en ko! Eller en get. Getter är också coola. De påminner om min farfar.

'

Andra otippade djur jag gillar är älgar, änder, ekorrar, får, och åsnor. Alltså tänk att ha en tam anka i badkaret!

Hörde talas om en kvinna som hade femtio svanar i hemmet. Hon gick och kidnappade svanar. Femtio svanar! Needless to say var det fråga om ngt socialfall. Jag gillar inte svanar. De bits hårt. Men de är vackra att titta på. Svanar håller ihop livet ut. "Som människor" brukar vissa säga. Eh? Nån som hört talas om skilsmässa?

'

Undrar hur kor gör.

'

(fotoakuten.se)

(http://blogg.aftonbladet.se/schulman/2011/05/bekymrad-over-kissie)

Är det inte dags att LPT:a Kissie nu? (Lagen om psykiatrisk tvångsvård, för er som inte är socionomer höhö).

Tjejen är uppenbarligen sjuk. Vissa påstår att hon retuscherar sina bilder men det finns bilder som inte är retuscherade (från bla stureplan.se) och hon är helt galet sjukt smal. Hon har en så klassisk ätstörning. Hela bloggsverige tittar på när hon förstör sig själv och långsamt långsamt går mot förtvining. Hur kan man låta henne ställa upp i det där programmet där bloggare ska åka iväg och bli bartenders på Rhodos eller var det var? Eller är det verkligen så att allt bara är ett hittepå och hon egentligen är frisk och kry? Har svårt att tro det, men man kan ju hoppas. Ale har rätt, ingen talar om detta, varför? Anorexia Nervosa är en dödlig sjukdom. Folk dödar sig själva. Det är läskigt att titta på när någon långsamt tar livet av sig.

'

Jaja, kvällstanke. Skrämmer mig.

'

"Jaha flickan sparkas och slåss och skär sig, placering...nehe...hon stack....ny placering....nehe....hon eldar...ny placering....jaså du vill bo där? -utreda- Ja det ser bra ut, här blir nog allt bara...åka femtio mil med flicka....nehe....nu skriker hon jävla fitta till personalen och rymmer....nehe....hon försökte hänga sig....bupakuten....utskriven....tillbaka till placering...jaha hon hotar personalen, eldar, rymmer och försöker hänga sig och knarkar....låst placering...jaså mamma är arg på att det är låst...jaså mamma skriver till tidningen...flickan är ledsen...jaha alla hatar soc....oj, hon hade asperger, adhd, bipolär och borderline...bup, hallå!?"

'

Och nej exakt den här flickan finns inte. Men det är lite såhär det kan se ut. Men bara när det är som allra allra värst.

'

Just nu känns det helt omöjligt att någonsin göra mig av med min kissemisse, trots att han jamade och kräktes inatt. Katt-skatt. Sötsnut.

'

Jag är ju allmänt känslokall och avstängd nu för tiden. Men vissa saker tar sig igenom. En av de sakerna är:

Gamla ensamma gubbar som står och väntar utanför ica eller apoteket på morgonen innan de öppnar.

'

Ska kanske byta bloggadress förresten, har en liten försöksperiod på en annan nu.

'

Jag måste säga att jag är lite stolt över min egen viljestyrka. Vet ni att jag har ett av världens mest beroendeframkallande läkemedel i min medicinlåda? Lite läskigt. Men man sover rätt så väldigt bra på en halv sobril och en atarax. Haha lyssna på mig jag låter som värsta pillertrillaren. Det är jag inte. Är alldeles för rädd (fullständigt livrädd faktiskt) för droger. Plus att jag inte är så jättesugen på att förstöra mitt liv.

'

Två saker gör mig glad nu:

1) Vi har äntligen bokat världens finaste hotell (hoppas jag) i Barcelona. Yihoo!

2) Reklamen för Arla med kossorna som hoppar runt i hagen till joddelmusik.

'

Valborg var förresten jättelyckat och kul! Lite kallt bara. Dagen efter kände jag mig dock såhär:

(blomsters.blogg.se)

'

Funtar på att skaffa mig en sånhär...Vad tror ni?

(psykiatrin.blogg.se)