psykfall, fortsättningen
En annan jätteintressant reaktion på psykstörningen, eller kanske på mina meds egentligen, är att min hunger/aptit varierar mer än hälsokostrekommendationerna. Vissa dagar är tanken på mat äcklig och skrämmande. Hungern existerar inte och även om den gör det är det fullkomligt omöjligt för mig att tugga och svälja. Inte ens choklad går ner. Dessa dagar äter jag ett äpple till lunch, eller något annat maffigt. Andra dagar är jag ett svart hål och kan i princip sluka en häst och skölja ner med vättern utan att märka det. Inte så hälsosamt kanske men vad ska jag göra då? Dagarna jag inte vill äta skulle jag på riktigt kräkas mitt i lunchrummet om jag försökte få ner en bir lax eller majs eller vad som. De andra dagarna är jag konstant hungrig och känner mig som en belsenfånge. Detta måste rådas bot på. Tror jag ska göra en mat- och sovklocka. Samt införskaffa en badrumsvåg. Alltså inte en våg man väger badrum på, hehe. Mm, mat-och sovklocka är bra. Bra sak. Säg bra.
'
Just nu känns det helt omöjligt att någonsin göra mig av med min kissemisse, trots att han jamade och kräktes inatt. Katt-skatt. Sötsnut.
'
Jag är ju allmänt känslokall och avstängd nu för tiden. Men vissa saker tar sig igenom. En av de sakerna är:
Gamla ensamma gubbar som står och väntar utanför ica eller apoteket på morgonen innan de öppnar.
'
Ska kanske byta bloggadress förresten, har en liten försöksperiod på en annan nu.
Kommentarer
Postat av: Amanda - en blogg om bl a självförtroende/självkäns
Har du ulcerös kolit? :(
Jag oxå.....
Postat av: Belbo
Nej Amanda, det har jag inte. Depression. Verkar jobbigt med UC =(
Trackback
