om två fisiga händelser och en säl

Loe har åkt hem, och kvar är jag, spock och havet. Vi umgås sällan samtidigt, vi tre. Idag har vi varit på en klippa långt ut i havet hela dagen, i sällskap av cirka 200 havstrutar. De höll igång, kan man säga. De är ju inte kända för sin skönsång direkt, det kan man ju inte påstå. Men vi såg en säl! Mamma såg två sälar till och med. Ett litet sälhuvud guppade i vattnet för att sedan göra ett dyk med hela sin blanka sälkropp.
'
För någon dag sedan gick jag och Lovisa en kvällspromenad, kan ha varit i onsdags. Vi gick nedåt lägenheterna som ligger precis vid vattnet och färjeläget, och strosade runt udden. På väg hem igen så hörde vi ett ljud som lät som en liten fis varpå vi automatiskt vände oss mot det hållet fisen kom ifrån och fann ljudkällan vara ett öppet badrumsfönster. Några dagar senare gick vi på kajen och passerade ett medelålders par. Mannen i paret smygfes när han gick förbi oss, en liten diskret prutt bara vilket ju kan hända den bäste. Men när han gått förbi och vi redan fnissat till åt lillfisen så väljer han att passa på att släppa loss ordentligt. Vi gick liksom precis bredvid i princip. Lite dålig stil tycker jag.
Fis aldrig med öppet fönster - du vet aldrig vem som står utanför.
'

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0