hit me baby...
I helgen har jag varit med F i hans systers fantastiska hus/lägenhet mitt i stan och barnvaktat tre fina, spralliga, snälla, glada, gnälliga, bråkiga och charmiga barn. På lördagmorgonen väcktes vi först klockan fem när sexåringen undrade om det var morgon snart. Sedan klockan halv sju av treåringen som fick lite frukost och lugnade sig vid tv:n. Sedan lekte de ganska snällt ända fram till nio för sig själva. I morse klarade de sig själva, efter lite frukosthjälp, ända till tio. Efter helgen känner jag dock att barn med så få års mellanrum kanske inte riktigt är min grej. "Men dom har roligt ihop" sa F. "Dom ja!" sa jag och drog täcket över huvudet.
'
Kollar på nåt förlossningsprogram på tv där en stackars thailändsk kvinna nu varit inne typ tre dagar på sjukan utan att nåt händer. Och det roliga är att mannen bestämmer sig för att tycka att thailändska namn är fåniga och tycker att det är en bra idé att säga det till henne när hon ligger där och andas i en mask. Bra tajming, killen. En annan rolig sak är att det som skrämmer mig mest med förlossningar är epiduralbedövningen. Tog ryggmärgsprov när jag var liten och den smärtan gör mig fortfarande lite yr när jag tänker på.
Kommentarer
Trackback
