belbo

Fatema och hennes son har flytt till Sverige. De flydde från Bangladesh eftersom Fatema var politiskt aktiv. Hon blev tillfångatagen och utsatt för gruppvåldtäkt av polisen. Våldtäkt är den form av tortyr som ger svårast men. Fatema vill inte leva och försöker skada sig och ta livet av sig med jämna mellanrum. Under tiden hon är inlagd på psyk får hon bältas flera gånger eftersom hon försöker strypa sig själv med strumpor, lakan och annat. Hon är i en djup kris, har PTSD och stark ångest. Hon har helt bestämt sig för att hon ska dö. Sonen bor i en värdfamilj och är periovis apatisk. Han gråter mycket, är orolig gör sin mamma och har själv försökt skada sig och pratat om att han vill dö. Sonen är 9 år. I Bangladesh har de ingenting. De är utstött av resten av familjen och Fatemas pappa säger att han inte har någon dotter längre. Personalen på sjukhuset är själva uppgivna.